Så sjukt trött på det här!

Ja, jag är så sjukt trött på det här, så det finns inte ord för det. Jag saknar dig så att det gör ont, ja, ärligt talat, det gör fysiskt ont att sakna dig. Allt jag gör påminner, på något sätt, om dig, och jag vet inte vad jag skall göra för att hindra det. Vet inte ens om jag vill hindra det, jag vet att jag inte vill glömma dig. Läser jag om kronprinsessbröllopet så tänker jag på dig, för den dagen var jag hos dig, då sågs vi, då var allt bra. Hör jag en låt, (det kvittar egentligen vilken), så drar jag paraleller till saker som handlar om dig och mig. Nu saknar jag dig bara. Allt är tomt och tyst, och du kan inte ens bemöda dig med ett litet, litet SMS med svar på huruvida du vill prata med mig eller inte! Jag får väl helt enkelt anta att du inte vill det, men jag vill inte anta så... Allt är bara svårt och jobbigt! Du säger ständigt att du inte har tid, men du! Hur lång tid tar det att skriva ett SMS? ... och om det nu känns oerhört mycket för dyrt att skicka ett SMS, då sådana faktiskt kostar hela 69 öre:
Hur lång tid tar det att skicka ett mail? Vad är det som är så svårt med att vara ärlig? Jag har berättat precis vad jag känner, tycker och tänker, men du ger  mig bara dubbla budskap tillbaka. Hur svårt kan det vara att veta vad man vill? Att du inte har tid, det kan jag väl, till viss del, ha förståelse för. Men att du inte berättar vad du vill gör mig knäpp. Jag vill veta, för jag bryr mig, men du kan inte ens svara på den enklaste frågan i världen:
Vad vill du?

RSS 2.0